Fäbon

Åkte till mamma och hennes man Rikard i lördags.

Dom har en underbar liten fäbovall miit i urskogen mellan

Åshammar och Lumsheden. Den har funnits i vår släkts ägor i

många, många år och jag har många fina minnen därifrån när

jag var liten och tillbringade somrarna där med mormor och morfar.

På den tiden fanns inget vatten indraget i huset men mamma och

Rikard har fixat till det på senare år. Skönt med lite bekvämligheter.

Men man får fortfarande gå på utedass med

2 sittfjölar bredvid varandra

Kanske inte så bekvämt nu för tiden men jag kommer ihåg

att jag tyckte det var rätt mysigt att sitta bredvid syrran och

läsa serietidningar där i godan ro.........

Tog med mig kameran för att jag ville knäppa lite fina bilder

därifrån men efter bara några bilder.............

-tog batteriet slut och jag hade ingen

laddare med mig. OSIS!

Hann ialla fall att knäppa kort på fina möblerna som

mamma nyligen målat. Möblerna är jättegamla och dom har

funnits i fäbon så länge jag kan minnas. Visst är dom fina?

Varje gång jag är i Fäbon går jag alltid "in på ladan"

Hittar alltid en massa roliga saker. Igår hittade jag bl.a. ett jättefint

zinkbadkar som mamma sa att hon fick bada i när hon va liten.

Hittade för övrigt väldigt mycket zink där

(faan att kameran dog)

Hann ialla fall knäppa kort på den här fina pallen som morfar

snickrat ihop för länge sen.

Han har sen använt den som sågbock............. brottsligt!

Nu har jag tagit hem den å ska be en snäll snickare att härma den ;)

Till sist vill jag visa ett kort på min fantastiska syster, Kicki.

Hon var åxå i fäbon i helgen.

Hon är 42 år och har Down Syndrom är en underbar människa.

Finns ingen som kan få en att känna sig så älskad som hon kan.

Hon säger jämt:

-Anna-Lena, det är min syster det!

Åsså frågar hon om Hanna och Matilda hela tiden och

är så stolt att hon är moster till dom.